Instruktioner inför avfärden. Lloyd ger oss tips!
Rockmusiken skrålade från högtalarna i minibussen som tog oss ut ur Cairns centrala delar. Bussen var full av förväntansfulla turister. Det var mest backpackers från världens alla hörn och så en familj från Sverige med två vuxna och två barn, 12 och 14. – Det var vi!
Klockan var strax efter lunch och framförallt Samina var vid det här laget ”ganska” nervös inför dagens äventyr. – Är man i Australien så är det vissa saker man inte får missa och en av sakerna är att ”göra en riktigt argt frustande, forsande och spännande flod” i gummibåt.
Bussen tog oss upp i regnskogen och vi hamnade vid toppstationen av Barron River där Raftingen skulle börja. Det var förövrigt samma flod som vi beundrat under gårdagens tur upp och ner till Kuranda. Av Loyd som var vår guide fick vi veta att Raftinen idag skall göras i klass tre-nivå på en sexgradig skala. Sex på skalan är nedanför Niagarafallen, alltså ofarbart så vi förväntade oss en god adrenalinpumpande resa nerför ”våran” flod!
Vi var fyra gummibåtar med plats för sju plus guide i varje, så vi blev fördelade och vi hamnade tillsammans med två engelska tjejer och en amerikan. Loyd var som sagt vår ”förare” och han var en australiensare som ganska nyligen rekryterats till Roam Rafting som företaget hette. Det skulle senare visa sig….
Iklädda gula hjälmar och flytvästar så äntrade vi gummibåtarna och vi var alla ganska laddade nu för vi visste inte riktigt vad som väntade oss mer än att vi kunde se de vita virvlande vattenkaskaderna slå upp mot stenarna längre ner längs floden. Loyd gick igenom säkerhetsreglerna och alla kommandon som han skulle ropa ut. Så bar det av nedåt floden.
Det började ganska lugnt men fallen och strömmarna blev värre och värre. Loyd ropade:
- Forward paddle!
- Stop!
- Backward paddle!
- Hold on!
- Get down, get down!
Till slut hamnade vi i ”svärmors-svängen” och här var det så smalt så vår båt knappt kom emellan samtidigt skall man tänka på att vi hade en hög hastighet och Loyd hängde långt ut från båten för att hålla rätt kurs så vi inte skulle krocka in i någon av alla klippor eller stora stenar som fanns omkring oss. Fronten dök först ner i vattnet efter fallet och vi som satt längst fram och i mitten lyckades hålla oss kvar i båten då vi intagit ”Get down”-ställningen. Dock så hör vi snart ett rop från en klippa längre fram (från en annan av guiderna, som vaktade nedanför passagen på en klippa):
- Loyd, get in the boat!
Alla I båten vänder hastigt på sina huvuden och upptäcker att vår guide och förare saknas på sin plats längst bak. Vi ser honom klamra sig fast i båtens reling och kastar sig, med hjälp av amerikanen in i båten igen. Nya kommandon ropas ut!
- Backward paddle for me, HARD!
- Stop!
- Backward paddle, HARD!
Loyd har nu anvisat oss in i en vik i floden där det är lite lugnare vatten och han hoppar ut och förtöjer båten. Här får vi chansen att analysera vad som hänt och Loyds guide-kompisar, som kör de andra båtarna, ropar och hojtar.
- Det är fjärde gången på raken du ramlar i på det stället.
Det är nu vi får veta Loyds hittills korta historia som Raft-förare. Han har hållit på i en till två veckor. Känns tryggt…
Dock skall sägas att både före och efter ”olyckan” visade Loyd vilken fantastisk förare han är och trots att vi hade två ungdomar, Samina och Colin, i båten lyckades vi nästan prickfritt ta oss igenom alla andra frustande och sprutande forsar. De andra guiderna var mycket vana vid forsen och en av de andra hade jobbat i samma fors i sex år. De fick visa sina ”skills” flera gånger bland annat när en av gummibåtarna hamnade helt fel i en av de värsta forsarna och två av dem fick kasta sig i forsen och simma ”som galningar” för att komma till undsättning för att långsamt dra ut båten från ett trångt och farligt ställe.
Som ni förstår så har vi haft en mycket spännande och händelserik dag. Totalt tog floden med forsarna drygt två timmar att forcera men det var snabba timmar för vi hade otroligt roligt tillsammans och Colin och Samina var superduktiga som höll sig i och paddlade på ett fantastiskt sätt. Slutmålet var en lugn sjö som forsen mynnade ut i, Lake Placid. Tidigare brukade man få simma sista biten in till stranden men det är numer förbjudet sedan det siktats en fyra och en halvmeters krokodil i sjön!!
Upprymda, glada och nöjda med dagen var det skönt att vid sextiden glida ner i den varma hotellpoolen och i skymningen (det blir mörkt tidigt) beundra ”battsen” (fladdermössen) som vaknat till liv och glider mellan träden. De är för oss enorma med en imponerande vingbredd. Vi uppskattar vingbredden till avståndet mellan våra egna händer om vi sträcker ut dem från kroppen.
Vi var väl värda en god pizza och kalla lokala drycker när vi slog oss ner på en restaurang längs Esplanaden som är strandpromenaden här i Cairns.
Det här var första men absolut inte sista gången vi ”Raftade”!
Oops!
Lloyd på väg i plurret
Var är vi....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar