18 feb 2012 - Pas de la Casa, Andorra

Solen steker och himlen är blå!

Här gäller det att vara först i backen så klockan nio äntrar vi första liften upp i skidparadiset Pas de la Casa.

Välfyllda magar har vi efter en väl tilltagen frukost. Hotellet ligger bara femtio meter från liftarna så det är en snabb promenad för oss.

Idag lördag är inte övriga turister vakna så tidigt så vi är tämligen ensamma när vi tar oss ner i de nypistade backarna. Vi har nu hittat en fin rutt att ta och vi varierar oss mellan rött och blått, till och med en avstickare i svart pist för somliga.

Skidåkningen är varierande då vi tar oss mellan olika dalar och olika toppar. Dock är vyerna lika fina ur alla vinklar. Systemet är fyllt av sittliftar som tar oss mellan topparna på ett utmärkt sätt. Liftarna är bra ställen att förbättra solbrännan på och att vila våra ”brinnande” lår.

Trots att solen ligger på hela dagen så blir det aldrig någon tung blötsnö utan temperaturen håller sig hela tiden under nollstrecket.

Dagens lunch intas på samma ”solhylla” som gårdagen och idag blev det varsin DönerKebab och goda chokladCrepes. En kall öl svalkar ju dessutom gott i solen.

Lunchen blev extra lång då vi fann varsin solstol och snarkningar hördes från flera håll….

Efter dagens härliga skidåkning hann vi med lite shopping igen, det var värst vad billig Whiskeyn är här i Andorra!

Kvällsbuffén på hotellet var lika god som vanligt och mätta och glada så avslutade vi med lite god dryck i baren med fotboll på TV´n.

Imorgon är det hemfärd kanske vi hinner ett stopp i Barcelona. 

17 feb 2012 - Pas de la Casa, Andorra

Blå himmel och sol i Andorra

Om ansiktet blev väderpinat av vinden och snön igår så bränner ansiktet skönt idag av solen som strålat på oss från en helt molnfri himmel. Andorra har fler än 300 soldagar om året och nu har vi varit med om en av dem.

Snabbfakta om dagen:
• 3-5 minusgrader
• 0 m/s i vind
• Sol
• Klarblå himmel
• Nypistade backar
• Inga liftköer
• Kall öl eller Fanta
• Varm pizza i backen
• Billig shopping i ”skatteparadiset”
• O.s.v.

Finns det egentligen gränser för hur bra man får må? Oavsett var gränsen går så har vi hela familjen passerat den gränsen idag.

Underbar skidåkning i pister som håller kvaliteten hela dagen tack vare de minusgrader som motverkar solens varma strålar. Torr kall snö och breda underbara pister, passar oss ganska utmärkt.

Idag har vi upptäckt nästan hela liftsystemet Grandvalira som består av ett antal dalar och toppar. Pas De La Casa som är vår utgångsort ligger högst av dalarna, 2200 möh.

Vi började dagen med några uppvärmningsåk i vår egen dal på nypistade ”salsgolv” före vi gav oss av ut i systemet. En underbar skiddag med varierande skidåkning där vi tillryggalagt en hel del kilometer skidåkning.

Efter skiddagen så hann vi med lite shopping då byn är uppbyggd kring två saker, skidsystemet och den skattebefriade shoppingen. Allt är inte billigt men mycket överträffar våra förväntningar. Så med välfyllda kassar spatserade vi tillbaka till vårt hotell. 

16 feb 2012 - Pas de la Casa, Andorra

Andorra är vitt!

Vi vaknar efter vårt spännande äventyr klockan halv åtta.

Alla är lika spända på vad dagen har att erbjuda. Efter en god frukost är humöret på topp och vi finner ett ställe där vi kan komplettera vår Merca med snökedjor.

- Nu känner vi oss redo att anta utmaningen igen,

Andorra här kommer vi….igen!

Nu i dagsljus så slingrar vi oss sakta upp för serpentinvägarna igen och det går lite lättare då snön inte yr i samma styrka som i natt. Vi har dessutom sällskap av fler bilar idag. I natt så kände vi oss ganska ensamma ute i ödemarken, När vi klättrar uppför bergssluttningarna. Idag så har snöröjarna hunnit före oss och skottat upp över en och en halv meter höga vallar utmed vägen.

Snökedjorna krånglas på vid en hållplats där snön yr kring huvudet, men de fungera utmärkt och tar oss upp till vårt slutmål, Pas De La Casa i Andorra.

Byn är helt indränkt i snö men vi lyckas finna vårt fina hotell, Magic Pas och det känns i denna stund verkligen magiskt då vi avslappnade packar in våra väskor i vårt stora rum.

Ingen rast och ingen vila dock. Skidkläder på och hämtar hyrskidorna gör vi snabbare än kvickt.

Dagen bjuder dock på lätt snöfall och en del vind men det hindrar inte oss från att under eftermiddagen njuta av några härliga åk i den torra nysnön som fallit. Tydligen har det snöat här i flera dagar.

Dagen består av skidåkning med lite dålig sikt på grund av snöyran men vi tar oss ett välbehövligt stopp i pisten då vi intar en härlig lunch på en typisk franskinspirerad restaurang, bergssoppa och ost-tortellini med ett gott glas vin till. 

15 feb 2012 - Puigcerdà, Spanien

Andorra, är det svart eller vitt?

Klockan är snart midnatt när vi lämnar byn med två identiteter, Puigcerdá/ Bourg-Madame. En stad som delas av en flod är Spanien å ena sidan och Frankrike å andra sidan. Ganska spännande faktiskt när allt står på spanska en minut medans det står på Franska en minut senare.

Vi har tagit oss med vår Mercedes, hyrbil, från Girona flygplats upp i Pyreneerna och närmar oss nu Andorra med, från början, stormsteg. Men vi har nu mött den vita väggen, så snigeltakt är inte en underdrift. En stund åker man på sommarvägar i sex plusgrader när sedan landskapet förvandlas till en snöstormande verklighet som utmanar både bilen och vårt egna sinne. I mörkret och snöyran anar vi de höga bergssluttningarna som stupar bara meter ifrån oss.

Som väl är sover barnen gott i baksätet medans vi oroligt smyger oss fram på serpentinvägar upp mot vårt slutmål, Pas De La Casa i Andorra.

Vi håller ut i över en halvtimme men efter en skarp kurva och slirig väg så blir den vita väggen helt ogenomtränglig. Vi ser inte längre än en meter framför oss, beslutet är enkelt. – Vi måste vända, målet är inte resans olycka värd…

Klockan är nu nästan halv ett och vi börjar diskutera möjligheter. Vi passerade vår fransk-spanska stad för mer än en halvtimme sedan och det får bli målet. Undrar om det finns något hotell som har öppet för vår övernattning som är nödvändig?
Egentligen har vi redan bokat vårt hotell i Andorra men det får vänta tills imorgon torsdag, det får bli dubbelbokat hotell i natt, om vi väl finner någon stans att sova.

Plötsligt bryts vår oro till spänning när vår hala och igensnöade väg passeras av en skock med bergsgetter som smidigt hoppar över vägen och upp på den branta bergskanten som omgärdar vår serpentinväg. Barnen vaknar och vi njuter av det för oss spännande ögonblicket.

Men nu är det fokus på vägen nedåt i det fortsatta snöovädret för att nå målet, en eventuell hotellsäng.

Någon gång efter ett når vi Park Hotell i Puigcerdá, som dock är helt nersläckt. Finns det ingen nattreception? Med spänning känner vi på dörren som är olåst och in i lobbyn far vi. En trött spanjor som inte kan någon engelska visar upp oss till två dubbelrum med dörr emellan.

– Perfekt!

Snark….