13 jul 2011 - Hong Kong, Hongkong

Hej då Hong Kong

Sista dagen på semestern.

Dags att åka hem....

...hem till Sverige igen och idag har hemlängtan smugit sig på oss alla fyra mer och mer ju längre dagen har gått.

Vi har fördrivit tiden i denna pulserande multistad som aldrig tycks vila. Myllret av människor, bilar, bussar, båtar och andra fordon är ständigt på max och det är väldigt fascinerande att gå omkring på de trånga trottoarerna. Det känns absolut långt hemifrån.

Värmen har även idag varit tryckande med dryga trettio grader i luften. Dock har det inte varit riktigt lika hög luftfuktighet under dagen som igår, endast 85 %. Däremot kom det in några regnskurar på eftermiddagen och på kvällen och då var luftfuktigheten uppe i 95 %.

Vi har vandrat i staden och besökt några riktigt maffiga köpcenters idag också. Time Square var besöket efter vårt egna Pacific Place. Vi såg ett IKEA också, mitt i Hong Kong och placerat i en källarvåning på ett affärskomplex. Allt var som hemma och vi kunde inte låta bli att köpa oss lite Ahlgrens Bilar, mums!

Vår hålltid för kvällen var åtta, vid vilken tid vi skulle över floden till Kowloon-sidan för att bevittna ljusshowen på alla skyskrapor från bästa utsiktsplatsen.

Vi, tillsammans med många andra turister njöt av detta märkliga spektakel. Massor av skyskrapor är försedda med olika typer av belysningar i flera färger som lyser i takt med hög musik som dånar ur högtalarna. Otroligt mäktigt att se dessa jättar till hus spela i harmoni med musiken.

Det blev en enastående avslutning på vår resa och nu återstod bara den korta taxifärden till flygplatsen för den långa flygresan hem.

Imorgon torsdag säger vi god morgon till vårt kära Sverige igen och vi har massor av fantastiska minnen och händelser att njuta av i efterhand. 

12 jul 2011 - Hong Kong, Hongkong

Hong Kong en mångkulturell ”superstad”

Klockan ringer redan halv åtta, men våra kroppars klocka ligger två timmar före så det var inga större problem att vakna till liv idag. Vi har flyttat tillbaka klockorna två timmar från Australientiden.

De elektroniska gardinerna går upp till de små elmotorernas surr och utsikten är bedårande. Trots att det är molnigt och diset ligger tätt så möts vi av alla dessa enorma skyskrapor som är runt omkring oss. Vi har dessutom en oemotståndlig utsikt över hamnen och floden som delar Hong Kong city med Kowloon som är en annan stadsdel här i H.K.

Morgonfärjorna mellan stadsdelarna går redan tätt ute på floden och snart skall vi också blanda oss med myllret av människor nere på gatorna.

Dagen började alltså med denna bedårande utsikt från våning 29 på vår egen skyskrapa. Frukosten intog vi på hotellets våning sju och den kinesiska servicen visar sig från sin absolut bästa sida och laddade och klara gav vi oss ut i shoppingdjungeln i H.K.

Målet var att besöka ett par stora shoppingcenters och att få en känsla över staden och dess stadsliv på någon marknad. Vi bor över ett av de största centrens, Pacific Place så det är bara att ta hissen ner så har vi full tillgång till ett av de största köpcenter vi sett men vi väljer att spara detta center till morgondagen så vi promenerar mot hamnen för att ta oss över till Kowloonsidan och besöka det största shoppingmalet som finns i H.K. Det heter Harbour City och innehåller över 700 olika butiker, allt från de exklusivaste varumärkenas lyxbutiker till lite mer alldagliga butiker som kanske passar oss bättre.

Färjeturen över tar bara tio minuter men är för oss väldigt spännande då vi kan sitta och njuta av utsikten mot alla skyskrapor som tornar upp sig från alla håll. Det är mäktigt!

Förmiddagen passerar fort då vi hittar både det ena och det andra. Vad sägs om äkta Converse-skor för 250,- och mycket annat väldigt prisvärt? Vi måste nog köpa en extra resväska hem…

Vi får också lite tid till att gå runt på gatorna och imponeras av hur mycket människor det egentligen får plats på en och samma gata. Det är trångt och mycket folk överallt. Temperaturen är över trettio och luftfuktigheten mer än 92 %, svettigt!

Tillbaka på hotellet är vi till klockan åtta för att se alla skyskrapor tändas upp och se ett ljusspel som lyser över hela den kinesiska himlen.

Det känns inte direkt spännande att vi imorgon skall behöva åka hem för ingen har någon hemlängtan:

- Australien vill jag flytta till, säger Samina. Jag vill absolut inte åka hem.
- Lite hemlängtan har jag men här är så kul, säger Colin
- Annika har redan vant sig vid färdig frukost och att slippa tänka på vardagens måsten.
- Pontus vill fortsätta planerandet och få mer upplevelser. Den australienska ölen kanske finns hemma?

Natten är nu mörk men fortfarande lyser skyskraporna i all sin prakt. Motorerna surrar mjukt när gardinerna stängs igen.

God natt! 

11 jul 2011 - Hong Kong, Hongkong

Från Port Douglas till Hong Kong

Idag har vi tillbringat våra sista timmar i Australien för den här gången….

Förmiddagen gick åt till en promenad genom byn och ett besök vid Marinan. Bussen plockade upp oss vid elvatiden för att ta oss tillbaka till Cairns och flygplatsen där.
Cathay Pacific-planet tog oss snabbt och smidigt till Hong Kong. Resan tog sju timmar men kändes snabb och var komfortabel.

Att landa i Hong Kong var en upplevelse då flygplatsen är enorm och det var människor överallt. Dessutom var temperaturen, trots att klockan var sent på kvällen, över trettio grader och luftfuktigheten var hög.

Vår röda Toyota taxi tog oss dock smidigt in till de centrala delarna och släppte av oss vid vårt hotell. Hotellet ligger i en av alla skyskrapor vi anar i staden. I mörkret så är det mäktigt att se dessa upplysta jättar trängas med varandra. Under hela taxiresan så kantas vägen av höga byggnader och vi imponeras av alla husen. Dessutom passerar vi en jättepark med containerlyftar, den stora transporthamnen som ligger strax utanför Hong Kong. Det var häftigt!

Imorgon skall vi se skyskrapor! 

Safe on the beach

"Nice" utsikt från rummet

10 jul 2011 - Port Douglas, Australien

Vårt kära Australien

Under vattenytan, redo med snorkeln

Hur avslutar man ett äkta äventyrsbesök i landet ”down under” om inte med en sista upplevelse?

Vad sägs om att simma med sköldpaddor och njuta av havets under. Eller om att strosa hem från ett sista restaurangbesök med en god glass i handen och njuta av södra halvklotets fantastiska stjärnhimmel? Här nere söker man inte Poltstjärnan som riktmärke mot norr utan The Southern Cross som visar vilket håll söder är.

The Great Barrier Reef är världens största barriärrev och täcker en sträcka om 2300 kilometer utmed Australiens nordöstra kust. Det är egentligen inte ett helt rev utan består av närmare 3000 individuella rev. Hela Barriärrevet är naturskyddsområde men med olika klassningar. De rev vi besökt är skyddade mot exempelvis fiske men det är tillåtet för besök av oss turister. Men det är strikt förbjudet att röra, stå eller ta med sig något från områdena.

Idag har vi besökt Low Isles som ligger en timmes båtresa ut i Barriärhavets öppna vatten.

Klockan tio lämnade vi ett molningt Port Douglas i en stor segelkatamaran tillsammans med ett sextiotal andra förväntansfulla turister. Barriärrevet har vi visserligen redan besökt men då de yttre delarna. Idag skall vi snorkla från en liten ö som uppstått i närhet av några fantastiskt fina korallrev.

Segelkatamaranen för oss långt ut till havs och ju längre ut vi hamnar desto blåare blir himlen. Vi får ett strålande väder hela dagen och våra ansikten och axlar är bra solbrända när vi nu senare på kvällen skall ta god natt.

Katamaranen ankrar en kort bit från Low Isles och vi åker en ”shuttelboat” in till stranden där vi förbereder oss för snorklingen. Några ”spott” i cyklopen senare och vi glider ut i det ljumna vattnet och möts av en underbar värld av fiskar och koraller i alla möjliga färger. Som vanligt varnas det en del innan alla skall snorkla och många har ”helkroppsdräkter” på sig för att skydda sig mot otrevligheter som Stingers och vassa koraller.

Vi får en alldeles underbar dag med mycket snorkling, god lunch och spännande upplevelser. Vattnet är vackert turkost och inbjudande där det vilar med sina hemligheter.

Två hajar lurar under vår katamaran men som tur är så tar de sig aldrig till revet där vi snorklar ca tjugo meter bort. De är nog ändå inte tillräckligt stora för att käka upp en svensk familj från Jönköping. Men det är inte utan att man funderar kring dem när man ligger där och guppar och andas genom sin snorkel. Hur reagerar man om man lyfter blicken och möts av en haj?

Glöm hajarna nu för vad möter vi i havet om inte stora Havssköldpaddor (Green Sea Turtles) som glider fram i strömmarna utmed korallerna. Det är en magisk känsla att dyka ner och på nära håll följa dessa coola djur ner i djupet. Medans man måste andas hinner de försvinna, men senare finner vi några gömda bland korallerna, - de ligger och vilar. Att simma med sköldpaddorna och ha dem så nära att man kunnat vidröra dem är en upplevelse utöver det vanliga.

Dagen går fort och klockan tre går sista båten tillbaka till Katamaranen och vi vinkar adjö till det stora barriärrevet, för den här gången….

På vägen tillbaka så möter vi en hammarhaj som glider utmed ytan precis vid vår katamaran. Med det så slutar våra äventyr här i Australien.

Kvällen avslutas på IronBar som serverar rejäla grillade köttstycken i äkta Australisk stil och alla äntrar vi vår lägenhet trötta och mätta men lyckliga med den avslutande dagen i Australien.

Imorgon måndag så flyger vi från Cairns, som ligger en dryg timme bort, strax efter klockan tre. För oss väntar då en sju-timmars flight till Hong-Kong för vårt avslutande stopp på resan.

Det blir två heldagar i denna storstad och vad jag förstått så luktar det en del shopping. 

Vår vackra paradisö

Sköldis...vi simmade med dem

Sötnosarna

9 jul 2011 - Daintree, Australien

Where the rainforest meets the reef

Idag har vi sett två världsnaturarv mötas och det är något väldigt ovanligt. Men vid Cap Tribulation, som är en hästskoliknande bukt med en fantastisk sandstrand, möts barriärrevet och regnskogen.

Daintree forest är en regnskog här i Queensland som är mer än hundra miljoner år gammal och klassad som ett världsnaturarv. Världsnaturarv är också barriärrevet utanför Australiens kust klassad som och här når det land vid denna magiska plats som för oss ter sig extremt exotisk och spännande att besöka.

Idag har vi alltså gjort regnskogen på riktigt. Vi har besökt världens absolut äldsta regnskog. Jämfört med Sydamerikas Amazonas så har Australien en väldigt liten regnskog men den är dock den äldsta och förmodligen den bäst bevarade. Medans man gör vägar och skövlar regnskogen i Sydamerika så är den väl bevarad och skyddad här i vårt nya favoritland, Australien. Vi färdas idag på en mycket liten väg genom regnskogen som till slut bara blir en liten stig för att finna näst intill orörd regnskog att utforska tillsammans med vår guide Chris som visar sig vara en trogen naturvän och guidat i området i över sju år.

Regnskogen som, förutom vår stig, är i det närmaste ogenomtränglig bjuder på en enormt varierad växtlighet och enligt Chris så är 80 % av växterna och frukterna i regnskogen giftiga och i många fall dödligt giftiga för oss människor. Vi stannar till vid en nässellik växt som vi får en djup genomgång i hur giftig den är. Om man nuddar den så får man en återkommande muskelvärk i området för vidrörandet i flera veckor. Vi passerar växten otäckt nära men klarar oss från närkontakt.
Vidare så får vi möta spindlar, myror och andra intressanta växter och djur. Vi får lära oss hur man av en av växterna gör ”poison-darts”, alltså giftpilar som lätt dödar en människa.

Flera av historierna rör hur Aboriginerna fortfarande ser många av dessa platser i Regnskogen som heliga och hur de genom historien utnyttjat växterna till både läkekonst och vid andra spirituella handlingar.

Chris tar oss till ett par fantastiska stränder och några helt otroliga utsiktsplater. Stränderna är tyvärr inte badbara då det är hög risk för krokodiler…

Vi åker också en båttur på Daintree River som är hem för ett sjuttiotal ”Salties”, som krokodilerna i allmänhet kallas här i Australien. Här får vi på lagom avstånd möta krokodiler i det vilda där dessa spännande rovdjur vilar på sandbankarna och väntar på sina nästa byten. Här får vi också en lektion i hur floden lever och frodas. Vi får se det rika fågellivet runt de för oss exotiska Mangroveträsken. Men vi håller oss naturligtvis inne i båten tills vi nått land för att fortsätta resan med Chris i vår åttta-personers Volkswagen-buss. Vi reser i sällskap med fyra andra turister som är från Melbourne.

Lunchen idag intas i en tädkoja mitt i regnskogen och det är nygrillad fisk och kött som bjuds.

Efter lunch så traskar vi djupare in i djungeln och kommer till en fors med ett fantastiskt klart vatten. Här får vi chansen att svalka oss i den strida strömmen. Vi är inte svårövertalade utan hoppar raskt i och njuter av det kalla vattnet. Nåja, om kallt räknas vid 20 grader så var det kallt.

Dagen har vart fantastisk och äventyren tycks avlösa varandra. Hur länge kan man stanna egentligen?

Imorgon söndag är det vår sista heldag i Port Douglas och i Australien så vi har bokat ännu en tur ut till Barriärrevet för vi måste få snorkla lite till innan vi åker till nästa anhalt som blir Hong Kong. 

8 jul 2011 - Port Douglas, Australien

Solnedgången är dagens händelse

Livet i Port Douglas fortgår med oförtrutet lugn.

Frukost, stranden, poolen och middag på någon trevlig restaurang. Det är livet just nu.

Kortspel, bollkastning, bokläsning, korsordslösning, solkrämssmörjning, glassätande. Ja så fortsätter det.

Dock så ville vi uppleva en härlig solnedgång över regnskogen och Port Douglas så vid halv sextiden promenerade vi ner till Piren och fick en stund av fantastisk skönhet framför oss. Vissa dagar simmar visst också delfinerna här i solnedgången, men det hade väl varit för bra om det hänt idag.

Dock så blev det en fin stund som avslutades med en god middag på en restaurang lite längre bort. Kingprawns och nygrillad fisk smakade mums! 

7 jul 2011 - Port Douglas, Australien

En ny dag i Port Douglas

En vardag som den vi nu har gäller det att njuta av. Vi har alla fyra lite svårt att hålla reda på veckans dagar, men det är väl det semester handlar om.

08.00 Vaknar vi och förbereder frukost

09.00 Börjar vi bli redo för strandlivet på underbara Four Mile Beach. Vi smörjer oss och här är det solskyddsfaktor 30 som gäller fortfarande. Finns för övrigt knappt annan faktor att köpa i affärerna.

10.00 Vi har installerat oss i våra hyrda strandstolar och handdukarna är utlagda på den rena sanden. Ungdomarna tar sitt första dopp i havet och glider på vågorna, kastar boll och njuter av det rena vattnet

10.30 Strandvakten tar sin första tur ut i havet på sin bräda för att kolla statusen med "Stingers"

11.00 Pontus driver ut med havskajak för att glida på vågorna.

12.00 Annika har kommit flera kapitel in i sin tredje bok och håller koll på folklivet på stranden. – Nu börjar man ju känna igen alla på stranden. Se där kommer de med de bråkiga barnen. Där kommer dom som ……, spekulerar hon.

12.00 Runt denna tid hinner vi med en glass av ”glassgubben” på stranden, vi klämmer också i oss frukt och några goda kex.

13.00 Pontus drar sig in i skuggan under parasollet och fortsätter i sin korsordstidning. Colin spelar ”hockey” med en kortlek, Samina är djupt försjunken i sin bok och Annika svalkar sina fötter i havet.

14.00 Pontus och Colin kastar boll på stranden och svalkar sig därefter i havet. Samina och Annika tar en promenad på stranden och ser på folk.

15.00 Andra glassen för dagen! Sedan försvinner ungdomarna upp till poolen på hotellet och simmar och har skoj där. Annika och Pontus slumrar en eftermiddagslur i solen.

16.00 Alla tillbaka på rummet och duschar och gör sig redo för lite shopping.
Butikerna stänger redan klockan sex i Port Douglas så här gäller det att offra lite soltid om man skall hinna gå i affärer. Jippie!?!

16.30 Första bikinin inhandlad till Annika

17.00 Andra bikinin denna gång till Samina. Matchar ju dessutom hennes flipp-flopp från igår

17.45 Fönstershopping hos mäklaren. Det är kanske inte så dyrt med lägenhet här ändå….

17.30 Flipp-flopp till Pontus, par nummer fyra… Denna modell har ju dessutom kapsylöppnare på undersidan, oumbärliga!

17.45 Aj, det blev ett armband med hajtänder till Colin

18.00 Vi fick plats på Billy´s idag. Det är en grekisk restaurang från vilken man kan ana en fantastisk solnedgång mellan träden. Ölen Mythos var längesedan men fortfarande lika gott.

20.00 Tillbaka mot hotellet. Glass på vägen, där vi träffar en svensk tjej som rest runt i Australien och hon talar om hur hon älskar just Queensland och att hon alltid återkommer hit vart hon än skall resa. Vi förstår.

20.30 Film på rummet

22.00 Good night, mates

23.00 Snark… 

6 jul 2011 - Port Douglas, Australien

Strandliv i Port Douglas

Poolen

Kortspel...vem kommer vinna?

Ta det "soft" på stranden

Här sitter man röd och bränd. Ibland är livet orättvist när det kommer till hudtyper. Samtidigt är det ganska skönt att ungdomarna, nästan oavsett hur mycket de är i solen, inte bränner sig utan blir gyllenbruna direkt. Annika skall vi heller inte tala om. Men har man sydländskt blod i sig så har man.

Idag har vi legat på stranden andra dagen i rad och trots att vi smort oss med 30 i solskyddsfaktor så bränner det lite skönt i huden både här och där. Naturligtvis lite värre på vissa än andra…

Australiensarna är tidiga på stranden och det passar oss ganska bra då vi alla är relativt morgonpigga. Det är härligt att sitta på balkongen och blicka ut över alla som promenerar till stranden. Det har återigen varit en dag full med bokläsning, korsordslösning och kortspel. Vi har också naturligtvis badat både i havet och i poolen.

Då solen går ner redan före sex så är det ingen ide att ligga för länge vid stranden så till klockan sex idag hade vi bokat bord på en Italiensk restaurang som varit fullbokad de senaste dagarna. När vi väl fått in maten förstod vi varför. Det var fantastiska smaksensationer i de olika pastorna vi valde. Barnens med massor av ost i och både Annika och jag valde hela havets läckerheter i pastan. Gott!!

Imorgon blir det samma rutiner men sedan skall vi försöka få till något mer spännande att uppleva här uppe i Port Douglas med omgivningar.

Dessvärre så var det också tragiskt på stranden idag då det visade sig hur viktigt det är att hålla sig inom anvisat område när man skall bad och simma. En äldre man som simmade en kilometer ifrån tillåtet område förolyckades och drogs med i en stark ström som han inte klarade av och drunknade. Räddningspersonal hann inte fram i tid som de förmodligen gjort om mannen badat inom rätt område. Trots idoga upplivningsförsök, av räddningspersonalen, mitt på stranden så gick det tragiskt nog inte att rädda mannens liv. 

5 jul 2011 - Port Douglas, Australien

Four Mile Beach

Surfa på rätt sida om flaggan

Bus i havet

Här i Port Douglas njuter vi av vår trerummare med kök.

Idag har vi intagit frukost på vår nästan 20 kvm stora balkong och blickat ut över de exotiska omgivningarna. Hittills har vi ätit hotell-frukostar eller restaurang-frukostar så det var väl dags att rå om oss själva lite.

Det vi slås av och som vi diskutera mycket är det enormt rika djur- och växtliv de har här i Australien. Vi sitter på frukosten och diskuterar vilken typ av frukter som hänger på palmen som växer en bit från balkongen, faktiskt ganska trevliga samtalsämnen. Djurlivet är helt overkligt och hade man varit fågelskådare så hade man fått nackspärr för länge sedan. När vi gick till ”stan” igår så satt det ett antal olika papegojor i ena trädet utanför vårt hotell. Allt känns rätt exotiskt… Vi får nog köpa på oss lite uppstoppade djur och placera ut i trädgården hemma så vi känner igen oss när vi kommer hem.

Något annat som slår oss gällande djurlivet är att här åtminstone inte denna årstiden) finns så mycket små flygdjur som typ flugor eller myggor. Ingen av oss har fått ett enda myggbett sedan vi anlände denna kontinent. Det enda missödet med smådjur var Saminas bett på låret men det har repat sig riktigt fint nu.

Efter frukosten idag så bar det av de femtio meterna ner till beachen och efter att vi lagt oss tillrätta i våra nyhyrda solstolar så kunde vi bara njuta av havets kluckande vågor och det fantastiska vädret med strålande sol och dryga 25 graderna i luften.

Stranden är enorm med sin nästan 7 km långa sträckning utmed det turkosblåa vattnet. Den är bred och fin och de flesta ligger uppe i skuggorna av palmerna som hänger ut över den silkeslena sanden.

Vi har naturligtvis läst anvisningarna som ställs upp varje morgon med förutsättningar för dagens badaktiviteter. Det är den bästa säsongen ur ”Stingers”-synvinkel då dessa extremt giftiga maneter inte är så närvarande under deras vinter här. Ändå så är det endast en sträcka av ca 50 meter vid vilken man rekommenderas att bada på. Övrig strand undviker alla att bada på så det är en rätt så extrem syn med en ansamling människor just vid denna plats. Allt detta naturligtvis för säkerhetens skull. Framförallt är det krokodiler och Maneter de varnar för.

Vi njuter ändå av lugnet och den varma solen. Det blir ett par glassar att svalka sig med, lite kortspel och en del korsord och bokläsning för alla.

Ungdomarna badar i havet och njuter av att simma med vågorna. De hinner också med några dopp i poolen under dagen och på eftermiddagen drar vi oss alla tillbaka till en stund vid poolen.

Kvällen var tänkt att sluta på en god restaurang men vi gick runt bland alla relativt tidigt på kvällen och fann att det var fullbokat överallt. Förklaringen var att det var skolavslutning för de inhemska idag och tydligen är traditionen att alla går ut och äter på kvällen. Det fick bli hämtpizza och det funkade ok för alla. En kort promenad hem med de varma pizzorna och vi ”njöt” av de skönsjungande fladdermössen när de täckte himlen med sina enorma vingar.

Semestern fortsätter…. 

4 jul 2011 - Port Douglas, Australien

Resdag från Cairns till Port Douglas

Idag reser vi från staden Cairns med sina 110.000 invånare till Port Douglas som bara är en liten by men som helt är uppbyggt kring turismen.

Resan är endast på tio mil men den är hisnande vacker. På slingrig väg precis utmed kusten med en strålande utsikt över Korallhavet som lyser med sin turkosblåa färg njuter vi av bussfärden och är förväntansfulla inför ännu en ny plats här i Australien.

Port Douglas ligger också precis utmed havet och vårt hotell, Mombray by the Sea är perfekt inbäddat mellan stranden och centrum. Nu är centrum visserligen inte mer än en huvudgata lång men den är kantad av små affärer, fik och restauranger.

Direkt när vi stigit ur bussen känner vi också, trots att det inte är mer än tio mils skillnad, att klimatet är något annorlunda. Här är minst fem grader varmare och lite fuktigare i luften. Känns perfekt att lämna Cairns 22 grader och börja närma sig 30 istället. Här skall vi bada ordentligt!

Bara ett stenkast från hotellet börjar Four-Mile-Beach som är huvudstranden i byn och den är lika lång som den heter och imponerande vacker med sin finkorniga sand och ett brusande turkost hav som slår upp precis lagom vågor. Stranden skall nu bli vårt hem den närmsta veckan, skall bli ganska gott…

Vi hann aldrig ta något havsdopp idag men ungdomarna låg och plaskade i vår avlånga pool på hotellet en stund. Vi har också hunnit ”göra hela byn” genom att gå huvudgatan fram och tillbaka.

-Jodå det går att shoppa även här det har redan hunnit bli dubbla strandsandaler och en ryggsäck.

Vi hann med både en kanon god lunch mitt på dagen och vi har njutit av goda ribs till middag så magen går det ingen nöd på här i Australien heller.
Några goda öl-tips är vår favorit-öl Crown Lager men VB (Victoria Bitter) funkar ganska bra...

Kvällen avslutades framför TV´n i lugn och ro.

3 jul 2011 - Cairns, Australien

Det stora Barriärrevet

Australien du sköna

Klara, färdiga, GÅ!

Gula "Doris"

Människan "Doris"

Tänk att få möjlighet att från båten se vattensköldpaddor glida fram längs båtkanten, eller vad sägs om att få se stora valar ”segla” upp en bit från båten och spruta ut sina vattenkaskader till folkets jubel. Det är inte alltid man får se det men under dagens resa så hade vi turen att se dessa ovanligheter.

Dagens äventyr var att äntligen få snorkla mitt i det stora Barriärrevet.

Vi har väntat med att ta oss ut till havs på grund av det något osäkra väder vi hittills haft uppe i Cairns. Men Loyd lovade oss sol idag söndag morgon och sol blev det, magiskt!

När vår katamaran gled ut från hamnen i Cairns lös solen sina starka strålar på oss. Vi tänkte alla på Sverige i det ögonblicket och den sol som faktiskt redan gått ner hemma i Sverige vid den här tiden. Klockan var tio på morgonen här och är ju då två på natten hemma. Solen och ljuset är något vi ofta får diskutera med Australiensarna vi träffar då de är mycket fascinerade över våra långa dygn, hemma i Skandinavien, under våra sommarmånader. Här blir det ju mörk redan vid klockan sex och mörkt betyder mörkt här, alltså inte någon direkt skymning att tala om utan det blir absolut mörker direkt.

Resan ut till de yttre delarna av Barriärrevet tog ungefär en och en halv timme och i takt med att vi tog oss ut i Stilla Havet så hopade sig molnen så solen såg vi tyvärr inte mer under dagen.

Katamaranen tog oss tillsammans med ett hundratal andra turister ut till en slags permanent pråm de har uppställt vid ett bra rev för snorkling.

Visst hade vi bråttom ner för att ta på oss vår utrustning och ner för stegen i havet bar det. Brr….kallt var första känslan och de flesta ropade högt när de hoppade i vattnet.
Visst var det lite kyligt men vem kan klaga när vattentemperaturen ändå är över 23 grader?

Några bensparkar ut från pråmen och där öppnar sig havslandskapet med all sin prakt. Färgglada koraller och fiskar förgyller hela synbilden och vart man än vänder huvudet så är det en ny färgsprakande miljö som möter oss. Snorkling är en av de mest fantastiska upplevelserna och det var länge sedan någon av oss sett liknande miljöer.

Prickiga, randiga, stora, enormt stora, små , snabba och färgglada. Fiskarna fanns i alla former. Korallerna och övrigt bottenliv motsvarade också väl våra högt ställda förväntningar och vi tog oss upp för en lunchrast.
Det var fiskbuffe och det behövdes lite energipåfyllning innan nästa pass tog vid.

Det blev en hel del snorkling under eftermiddagen innan tutan ljöd på katamaranen som skulle ta oss tillbaka till Cairns. Båtresan var till hälften lugn och skön men ute till havs var den riktigt gungig och på vägen ut gick det åt många påsar, framför allt till asiaterna som inte tycktes tåla någon vidare sjögång utan att må riktigt illa…

Dagen har alltså återigen varit fylld av ett fantastiskt äventyr men imorgon skall vi lämna Cairns för att ta oss nästan tio mil norrut och hamnar då i Port Douglas som skall bli vår ”fristad” för en hel vecka. Här är tanken att vi bara skall slappa och ta det lugnt vid havet och poolen.

Vi får väl se hur det går med det….

Vackra färger i havet

Bats på natthimlen

Månen som sover....

2 jul 2011 - Cairns, Australien

Rafting i Barron River

Instruktioner inför avfärden. Lloyd ger oss tips!

Rockmusiken skrålade från högtalarna i minibussen som tog oss ut ur Cairns centrala delar. Bussen var full av förväntansfulla turister. Det var mest backpackers från världens alla hörn och så en familj från Sverige med två vuxna och två barn, 12 och 14. – Det var vi!

Klockan var strax efter lunch och framförallt Samina var vid det här laget ”ganska” nervös inför dagens äventyr. – Är man i Australien så är det vissa saker man inte får missa och en av sakerna är att ”göra en riktigt argt frustande, forsande och spännande flod” i gummibåt.

Bussen tog oss upp i regnskogen och vi hamnade vid toppstationen av Barron River där Raftingen skulle börja. Det var förövrigt samma flod som vi beundrat under gårdagens tur upp och ner till Kuranda. Av Loyd som var vår guide fick vi veta att Raftinen idag skall göras i klass tre-nivå på en sexgradig skala. Sex på skalan är nedanför Niagarafallen, alltså ofarbart så vi förväntade oss en god adrenalinpumpande resa nerför ”våran” flod!

Vi var fyra gummibåtar med plats för sju plus guide i varje, så vi blev fördelade och vi hamnade tillsammans med två engelska tjejer och en amerikan. Loyd var som sagt vår ”förare” och han var en australiensare som ganska nyligen rekryterats till Roam Rafting som företaget hette. Det skulle senare visa sig….

Iklädda gula hjälmar och flytvästar så äntrade vi gummibåtarna och vi var alla ganska laddade nu för vi visste inte riktigt vad som väntade oss mer än att vi kunde se de vita virvlande vattenkaskaderna slå upp mot stenarna längre ner längs floden. Loyd gick igenom säkerhetsreglerna och alla kommandon som han skulle ropa ut. Så bar det av nedåt floden.

Det började ganska lugnt men fallen och strömmarna blev värre och värre. Loyd ropade:

- Forward paddle!
- Stop!
- Backward paddle!
- Hold on!
- Get down, get down!

Till slut hamnade vi i ”svärmors-svängen” och här var det så smalt så vår båt knappt kom emellan samtidigt skall man tänka på att vi hade en hög hastighet och Loyd hängde långt ut från båten för att hålla rätt kurs så vi inte skulle krocka in i någon av alla klippor eller stora stenar som fanns omkring oss. Fronten dök först ner i vattnet efter fallet och vi som satt längst fram och i mitten lyckades hålla oss kvar i båten då vi intagit ”Get down”-ställningen. Dock så hör vi snart ett rop från en klippa längre fram (från en annan av guiderna, som vaktade nedanför passagen på en klippa):

- Loyd, get in the boat!

Alla I båten vänder hastigt på sina huvuden och upptäcker att vår guide och förare saknas på sin plats längst bak. Vi ser honom klamra sig fast i båtens reling och kastar sig, med hjälp av amerikanen in i båten igen. Nya kommandon ropas ut!

- Backward paddle for me, HARD!
- Stop!
- Backward paddle, HARD!

Loyd har nu anvisat oss in i en vik i floden där det är lite lugnare vatten och han hoppar ut och förtöjer båten. Här får vi chansen att analysera vad som hänt och Loyds guide-kompisar, som kör de andra båtarna, ropar och hojtar.

- Det är fjärde gången på raken du ramlar i på det stället.

Det är nu vi får veta Loyds hittills korta historia som Raft-förare. Han har hållit på i en till två veckor. Känns tryggt…
Dock skall sägas att både före och efter ”olyckan” visade Loyd vilken fantastisk förare han är och trots att vi hade två ungdomar, Samina och Colin, i båten lyckades vi nästan prickfritt ta oss igenom alla andra frustande och sprutande forsar. De andra guiderna var mycket vana vid forsen och en av de andra hade jobbat i samma fors i sex år. De fick visa sina ”skills” flera gånger bland annat när en av gummibåtarna hamnade helt fel i en av de värsta forsarna och två av dem fick kasta sig i forsen och simma ”som galningar” för att komma till undsättning för att långsamt dra ut båten från ett trångt och farligt ställe.

Som ni förstår så har vi haft en mycket spännande och händelserik dag. Totalt tog floden med forsarna drygt två timmar att forcera men det var snabba timmar för vi hade otroligt roligt tillsammans och Colin och Samina var superduktiga som höll sig i och paddlade på ett fantastiskt sätt. Slutmålet var en lugn sjö som forsen mynnade ut i, Lake Placid. Tidigare brukade man få simma sista biten in till stranden men det är numer förbjudet sedan det siktats en fyra och en halvmeters krokodil i sjön!!

Upprymda, glada och nöjda med dagen var det skönt att vid sextiden glida ner i den varma hotellpoolen och i skymningen (det blir mörkt tidigt) beundra ”battsen” (fladdermössen) som vaknat till liv och glider mellan träden. De är för oss enorma med en imponerande vingbredd. Vi uppskattar vingbredden till avståndet mellan våra egna händer om vi sträcker ut dem från kroppen.

Vi var väl värda en god pizza och kalla lokala drycker när vi slog oss ner på en restaurang längs Esplanaden som är strandpromenaden här i Cairns.

Det här var första men absolut inte sista gången vi ”Raftade”!

Oops!

Lloyd på väg i plurret

Var är vi....

1 jul 2011 - Cairns, Australien

Regnskogen i Australien

Svindlande tågbana

Barron River och dess vattenfall

 

Tåget. Titt-ut!

Australiensarna är väldigt pratsamma och extremt sociala, jämfört med vad vi är vana hemifrån. Oavsett vem man träffar och var så skall det alltid utbytas ett par fraser. Även om det mest är artigheter och standardfraser så känns det trevligt. Stötte på en man i Kuranda idag som stod och tittade på ett krokodilskinn. Nyfiken som man själv är måste man ju också känna och så var konversationen igång.
- Så här vill jag ha alla krokodiler, sa mannen
- Hur då, menar du som döda?
- Ja, absolut, svarade han
- Men varför då, frågade jag nyfiken?
- När jag fiskar hemma i min sjö så måste man se upp med de rackarna hela tiden, det är ju livsfarligt att bara gå ut och fiska, svarade mannen som om det är helt självklart att behöva vara rädd för krokodiler.

Det hela visar på dels hur pratsamma australiensarna är med okända men också vilka annorlunda vardagsproblem det finns i detta fantastiska land.

Idag har vi alltså besökt byn Kuranda som ligger inbäddad i regnskogen uppe på kullarna strax väster om Cairns. Så idag har vi upplevt regnskogen på tre olika sätt:
• Till fots.
• Från tåg på ett av världens mest spektakulära järnvägsspår.
• Från luften i en lång kabinbana likt en skidlift i alperna fast i luften ovanför regnskogen.("Swissmade" dessutom)

Bussen hämtade upp oss tidigt och körde oss till Carins tågstation. Där väntade ett klassiskt gammalt tåg på oss för att ta oss upp genom de grönbeklädda kullarna. Tågsträckan byggdes redan på artonhundratalet och ringlar sig upp på bergskammarna med en vidunderlig utsikt över havet, Carins och regnskogen. Vi passerade ett par vackra vattenfall och femton tunnlar som hackats ur för hand på den tiden järnvägen byggdes.

Resan tog en och en halv timme med ett stopp vid det största vattenfallet, Baron Falls, på tio minuter för att fota och hänföras av naturens under.

Kurunda som var resans mål är en liten by som helt är uppbyggd kring oss turister som tar den vackra tågturen upp. Det gav oss naturligtvis en massa shoppingalternativ och bland små butiker och marknadsstånd så gjordes det allt en del fina fynd. Byn präglades också av en slags ”hippiekänsla” och befolkningen var blandad av långhåriga klassiska hippies, urbefolkning och oss turister.
Det är spännande att bara stå och lyssna i ett gathörn där en aborigin sitter och spelar på sin Didgeridoo, ett långt svårspelat trä-blåsinstrument.

Vi tog en vandring i regnskogen och beundrade denna tätväxande natur med stora ögon. Hade det inte varit för de turistförberedda gångstigarna så hade det varit helt ogenomträngligt och vi fascinerades av den täta vegetationen och av vilken ogästvänlig växttyp som dominerade. Nästan alla låga växter hade taggar på sig så det hade varit ganska otrevligt att i shorts ta sig igenom.

Efter lite god lunch så bar det av till Skyrailen som tog oss över de gröna bergen och ner till låglandet runt Cairns igen. Det var magiskt att tyst glida fram flera meter över den redan höga regnskogen och beundra utsikten. Det var en ovanlig känsla att sitta i dessa äggliknande farkoster då man är van att ha skidor med sig och ha snöklädda berg under sig när man åker kabinbana.

Väl nere på fast mark så hämtades vi upp för den korta transfern till hotellet. Lite uppfräschning och så ut på stan för att hinna lite mer shopping innan butikerna i Cairns stänger.

Idag har vädret återigen varit ganska skiftande och för oss har Cairns inte visat sig från sin bästa sida när det gäller sommarväder. Dock har vi idag inte fått någon regnskur på oss och det har hållit sig strax över tjugo grader och med en hel del moln. Förhoppningsvis får vi lite tropisk värme till helgen.

Imorgon har vi förberett ett action-äventyr för oss.

Skall bli spännande!

Lunch

Kabinbana ovanför regnskogen

30 jun 2011 - Cairns, Australien

Krokodiler, ett helt äventyr

Om kängurur är nationaldjur i Australien så är väl krokodiler nästan lika starkt förknippade med landet. Med varningsskyltar vid praktiskt taget alla stränder så lever ”The Aussies” med dessa urtidsprimater dagligen.

Idag har vi besökt dessa ”mördarmaskiner” och fått lära oss massor om dem.

• Som att de första krokodilerna levde på jorden för 250 miljoner år sedan.  

• 2-3 personer dör i Australien varje år pga Krokodilattacker medan det i exempelvis Afrika dör 6-700 personer varje år av samma orsak.  
• Bara i nordöstra Australien finns det över 100.000 st.  
• Det föds upp krokodiler på farmer för att minska tjuvjakten på djuren. Farmerna säljer skinnet och håller på så vis marknaden ”mättad” så att inte värdet på skinnet blir för högt och värdefullt för tjuvjägare att jaga vilda krokodiler.  
• En krokodil kan leva utan mat i upp till 18 månader.

Parken vi besökte heter Hartley´s Crocodile Adventures och ligger en timmes bilresa norr om Cairns. Nu skall man tänka på att det inte är motorväg utmed kusten utan denna fantastiska sträcka går precis utmed havet med en vidunderlig utsikt. Man åker genom tät regnskog som på många ställen växt över vägen och ger en mystisk känsla när man cruisar fram i maximalt 80 km/h.

Många konstiga varningsskyltar har vi varit med om redan men en av de mest udda var en där det gjordes förbjudet att slänga frukt och matrester utmed vägen. – Mata inte myrorna! – Var budskapet.

Trots att det är torrperiod här just nu så har vi idag haft några riktiga regnskurar som sköljt ner i regnskogen när vi gått runt i den lilla parken. Parken var inte stor men hade många krokodiler i olika omgivningar. Höjdpunkten var när vi fick åka en flodbåt i ”Hartley´s lagoon” som tog oss runt i ett riktigt regnskogslandskap. Här vakade bland annat Ted som är parkens största krokodil. Ted är nästan sex meter lång, nära hundra år gammal, saknar ett öga och alla tänder. Trots det är han omsvärmad av lagunens kvinnliga krokodiler och verkar leva gott pensionärsliv. Han blev nog visst lite intresserad av mina tjejer också då han lade sig tillrätta i flodkanten bara en meter bort när vi satt och lunchade.

Övriga djur i parken var ormar, Koalor, fåglar och svarta svanar.

Parkens tema var utbildning och mycket av showerna som visades gick ut på att ge alla så mycket kunskap som möjligt om djuren. Exempelvis när det var orm-visning så fick vi återigen lära oss hur man skall göra vid ett eventuellt ormbett. Det kändes tryggt att vår förra guide i Sydney hade samma tips som nu, ett brett tryckförband, inte bara på stället för hugget utan gärna ett hårt förband på ett större område runt bettet.

Men dagens behållning var ändå våra möten med krokodilerna och att se dessa mäktiga djur bli matade och hur de agerar vid sina mordattacker. – ”Dödssnurren” blev demonstrerad med hjälp av en lång bambustav med en monterad död kyckling i ena änden. Närheten till krokodilerna var fantastisk och vi fick till och med röra vid dessa pansarbeklädda giganter.

Vänstertrafiken hem – nu börjar man bli van och den här gången vågade man sig på manuell växel dessutom. – Börjar känna sig som en ”aussie” nu!

På vägen hem blev det ett kort stopp vid Palm Cove som är en känd strand i området. Regnet piskade på oss när vi blickade ut över det svart havet och regnmolnen tornade upp sig på himlen. Dock är det varmt i luften och det var ett antal ungdomar som badade. Dock så konstaterade vi varningsskyltarna om:

• Crocodiles may be present in these waters

• Marine Stingers may be present in these waters

Här får man nog tänka både en och två gånger innan man stoppar ner tårna.

Stingers är för övrigt en klart giftigare motståndare än alla dessa giftormar som finns i Australien. Men vi skall hålla oss undan för båda, om vi själva får välja.

Väl tillbaka på hotellet och solen går ner bakom de regnskogsbeklädda höjderna. Det är en fantastisk utsikt över havet nu när himlen har klarna något (vädret växlar på ett ögonblick här) och vi ser fram emot en spännande morgondag när vi skall besöka regnskogen på ett lite annorlunda sätt.

More to come!

29 jun 2011 - Cairns, Australien

Resdag till Cairns

Planet lyfte mitt på dagen och vi blickade ut genom flygplansfönstret och såg de öppna vidderna som vi tidigare endast sett på film. Australien är det enorma land vi förväntat oss.

Vi lämnade Yuluru och Ayers Rock med blandade känslor. Men vi tog oss en förmiddagstur ut till Uluru (Ayers Rock) för att ”ta adjö” av denna heliga plats och efter ett kort stopp vid stenen och det kulturella centrat så kände vi oss redo för nya äventyr. Vi lämnade nu urbefolkningens allra heligaste plats för att bege oss två och en halv timmes flygresa mot nordost. Cairns är första målet!

Vi landade på Cairns inrikesterminal på seneftermiddagen och tog oss till vårt centrala hotell med en vänlig taxichaffis som gav oss en del tips om staden och dess omgivningar.

Vi njöt av utsikten från vårt hotell som ligger precis vid marinan. Vi hamnade på nästa högsta våningen, åtta, vilket ger oss en härligt utsikt över havet.

Cairns har ca 150.000 invånare räknat med förorter men är en helt annan upplevelse än det vi tidigare upplevt i storstäderna Singapore och Sidney. Byggnaderna är låga och man får inte den storstadskänslan vi tidigare fått.

Mörkret faller tidigt här på andra sidan jordklotet (redan vid sextiden) så det fick bli en kortpromenad på stan för att bekanta oss med den som ligger precis vid havet. Det finns en badlagun mitt i stan, men den är konstgjord och har ingen naturlig kontakt med havet, för här är det mycket vanligt med krokodiler…

Vi har samlat på oss en hel del broschyrer för att planera våra följande äventyr. 

28 jun 2011 - Yulara, Australien

Kata Tjuta, Trekking i Edens lustgård

Kata Tjuta är urbefolkningens namn på stenformationen som också är känd under namnet Mt Olgas. Dessa jättestenar bildar en liten ”bergskedja” mitt på slättlandet här i centrala Australien. Kata Tjuta ligger ca tre mil från vår bas Yulara där vi nu tillbringat de senaste dagarna. Yulara ligger straxt utanför naturreservatet som har varit vår ”lekplats” här ute i ödemarken.

Här i området är det vinter vilket innebär att det inte blir varmare än 22 grader under dagtid och under natten tar sig temperaturen ner till nära noll. Det fick vi som sagt var känna på igår kväll under vår underbara middag ute i ökenlandskapet. Dock så var det förberett med gasolvärmare och öppna eldar som både värmde oss och skapade den magiska stämningen som vi sent kommer glömma.

Idag, tisdag har vi haft en trekking-dag. Vi tog oss som vanligt ut i landskapet så tidigt som möjligt och fick se solen gå upp bortom horisonten när vi gled fram på vägen i det öde landskapet. Kata Tjuta är som Ayers Rock fast uppdelat i många flera stenar som bildar denna samling av höga toppar. Målet var Valley of the Winds som är vad det heter, en dal där det blåser ganska kraftigt. Det började med en kort vandring genom dalen vilken tog oss in mellan två av dessa jättestenar.

Vandringen var kuperad och med ojämna stenar som underlag, men när vi väl närmade oss dalens öppning så var det som om landskapet kom emot oss. Det var som i en äventyressaga när man finner ett oupptäckt land, detta öppna landskap som fanns dolt bakom dessa jättestenar. Vandringsleden var på närmare åtta kilometer och den kuperade och steniga terrängen hindrade oss från att hålla någon högre takt. Dessutom var fototillfällena många med fantastiska vyer och trånga passager genom bergsmassiven. Man fick känslan av Edens lustgård med gröna träd, växter och små samlingar med vatten där vi gick mellan de höga stenväggarna. Måste upplevas!

Nu var vi minsann glada att det är vinter och inte de 40 grader det blir under sommaren här. Vi har också blivit varnade för flugor men de har också lyst med sin frånvaro och skönt är väl det.
Dock så hade vi hopp om att få se kängurur i dess rätta miljöer under vandringen men naturen låg stilla förutom det mycket rika fågellivet. Överraskande var dock att se en kamel ligga och vila sig i bushen - här får man uppleva mycket ovanligt.

Efter vandringen tog vi bilen tillbaka mot vårt ”basecamp” och hann med ett stopp vid det kulturella centret som ligger vid Ayers rock. Här blir man fullt upplyst om den tradition och mystik som vilar över området och gör att vi alla får oss en tankeställare, då mycket av urbefolkningens kultur handlar om naturens samspel och hur man skall lära och leva.

Väl tillbaka på hotellet så blev det en kort tupplur i en solsäng vid poolen innan kvällen tog vid med mys, kortspel och lite värmande kaffe.

Imorgon är det resdag igen, det blir en två och en halvtimmes flygresa mot nordost och Cairns är nästa äventyr på vår resa.