Meet the Eklinds en Reseblogg: Färska lejonspår i Serengetis magiska sand

Äventyren avlöser varandra… men före vi kommer till lejonspåren så hade vår eminenta guide och chaufför Emanuel både förstört dagen och gjort den magisk igen.

Han anlände vår lodge mitt på Serengetis slätter vid åtta som avtalat, men vad har han på sig? Idag skall han guida familjen Eklind i en röd och vit Arsenal-tröja.

- This is not good, I thought we were friends? Är min kommentar till honom.

Emanuel skrattar nöjt och här får man svälja sin stolthet och hoppa in I Jeepen som skall kryssa över slätterna hela dagen med en chaufför iklädd fiendens färger.

Vi startar motvilligt med spännande morgon Game-driving där vi får se allt från Elefanter, giraffer och andra levande djur och döda för den delen också. Lite här och var dyker nämligen skeletten från uppätna djur upp i naturen.

Men efter någon timme så har jag fällt ner solglasögonen och tejpat för Arsenalmärket på Emanuels tröja. Vad lyckas hans skarpa ögon då upptäcka åt oss:

Jo, ute på slätten så har han lyckats se en svans vaja, det är svansen till en Gepard och den är inte ensam. Det är fyra Geparder som ligger och gottar sig i gräset. Vi fotar dem och njuter av de fina djuren när det plötsligt går förbi en liten Antilop, våra hjärtan börjar bulta. Geparderna har en intensiv jaktinstinkt och tre av dem drar iväg i den fantastiska farten bara Geparder kan springa i. Men de startar lite för sent och den lilla Antilopen är också snabb så de ger snart upp i sin jakt. Men äventyret är stort för oss och flera Jeepar har nu samlats och vi är alla lika imponerade över att ha fått se en Gepard-attack, ”live” ute på Serengetis underbara slättland.

Geparder på den enorma slätten

Efter denna spännande händelse drar vi vidare ut på detta enorma landområde och vi har fullt förtroende för Emanuels förmåga att veta var djuren kan befinna sig. Vi är även säkra på att gömmer sig något i naturen så upptäcker Emanuel det. Samtidigt verkar det som chaufförerna ger varandra lite småtips när de väl hittat något, så nästa stopp blir en klippformation där flera Jeepar står med turister med kameror oh kikare redo. En mamma Leopard med tre små ungar har synts till bland klipporna.

Och mycket riktigt, efter en stund får vi en skymt av dem också. Vi räknar in två kattdjur även idag och klockan är inte ens tio.

Idag är vägarna leriga men Emanuel är skicklig förare också och tar sig fram med säkerhet och snart så har vi orörd terräng framför oss. Det enda som har vandrat på vägen framför oss här är ett antal lejon som gjort tydliga spår i sanden. Pulsen går upp och Emanuel spanar intensivt omkring oss.

Dock så ansluter två andra jeepar till oss och som tidigare nämnt så kan allt hända ute på slätten och föraren till en av Jeeperna kör fast i ett lerigt hål. Det blir ett långt stopp där de tre chaufförerna kämpar för att få upp jeepen. Emanuel är skicklig och till slut så sätter han sig bakom ratten på den andra jeepen och lyckas efter stor möda få upp deras jeep från gyttjan.

Emanuel ser förtvivlat på sin kollega när han kör fast

Vi kan åka vidare och till slut så finner vi lejonen. De ligger i gräset femton meter från vägen och det är tre vuxna honor med flera ungar. Det är magiskt att blicka ut över slätten och ha huvudet uppe ovanför takluckan på jeepen och ha lejonen på så nära håll. Det är något visst med dessa rovdjur. Tre kattdjur idag också!

Klockan har nästan blivit ett och idag har vi bestämt oss för lunch på lodgen. Här vilar vi på rummen efter lunch men äventyren slutar inte för det. Helt plötsligt så har vi apor direkt utanför fönstren och Samina knacka från insidan samtidigt som de rör fönstret från utsidan. Magiskt!

Efter en kort lunchvila så bär det av ut på slätterna igen. Emanuel hämtar upp oss, fortfarande i sin Arsenal-tröja dock, klockan fyra. Målet med eftermiddagsturen är en vattensamling där Flodhästar håller till. På vägen upptäcker vi en massa djur som vanligt och stoppen blir många.

-Hur skall vi klara oss utan den här spänningen, med att finna olika djur hela tiden, när vi är hemma igen? Frågar Samina.

Vi kan bara hålla med om hennes oro.

Väl framme hos Flodhästarna så visar det sig vara perfekt tid på dagen då de är väldigt aktiva med sina ljud och rörelser i vattnet. Upplevelsen vid denna ”Hippo-pool” är som allt annat magiskt.

Solen börjar gå ner och över en del av Serengeti så vräker regnet ner och ger oss en fantastisk regnbåge, medan andra delen av slätten badar i den vackra solen som är på väg att gå ner och ger ett fantastiskt ljus.

På vägen tillbaka så blir vi stoppade av en elefantfamilj som står och mumsar vid vägkanten och det är en särskild känsla att ha dessa enorma djur bara på en armslängds avstånd.

Imorgon är det tidig revelj, för då skall vi ut på morgonsafari klockan sex. Sedan skall vi tillbaka mot Arusha, men det finns äventyr som väntar på vägen.