Serengeti där slätten aldrig tar slut

Bland Geparder, Lejon och Leoparder har dagen tillbringats. Men vi har inte bara upplevt otroliga och ovanliga djur utan också ett landskap och scener i naturen som vi sent skall glömma.

Frukosten intogs ackompanjerade av babianer som bodde i omgivningar och som hoppade ner på balkongen på morgonen.

Emanuel hämtade upp oss halv nio efter den goda frukosten med den underbara utsikten.

Dagens första etapp bestod i att ta oss igenom ett kuperat landskap kantat av olika folkslag, vi passerade bland annat ”The Dusty Town” där vi gjorde ett snabbstopp för att kolla jeepens däckstryck och senare förstod vi varför. För när vi passerade gränsen till reservatet Ngorongoro så började grusvägarna.    

- We start with a massage, skrockade Emanuel och menade den omskakande upplevelse de ojämna grusvägarna gav oss.

Men äventyren och de spännande händelserna har avlöst varandra under dagen. Egentligen började det väl redan vid den redan omtalade gränsen med en stor lastbil som kom inkörandes i hög hastighet och ut springer flera afrikaner med brandsläckare i högsta hugg. – Lastbilen brinner och full kalabalik utbryter, men de får släckt på bilen. Tydligen har de tuffa, kuperade vägarna tagit ut sin rätt på lastbilen. 

Inte nog med detta, helt plötsligt skramlar det till i Jeepen som står parkerad vid vår; de har glömt att veva upp rutorna och in har en Babian tagit sig och snor med sig en lunchlåda och kastar sig in i djungeln igen. Vi ser honom mumsa på alla godsaker i lådan. Bingo för honom.

Ngorongoro-kratern skall vi besöka sista dagen på safarin så vi passerar den bara men får en enormt fin vy från kanten som ligger på över 2500 meters höjd. En fantastisk Edens lustgård öppnar sig nedanför våra fötter och vi blir hänförda och ser redan fram emot lördag och söndag. Men vi skall vidare.

Vi kör genom grön regnskog, gröna öppna slätter fullt med Masaibyar och Masaier som vallar sitt boskap, Zebror som betar och andra djur som också äter av den gröna naturen.

Men väl över bergskanten så blåser vinden från ett helt annat håll och istället för vackert grönt landskap så övergår vi till ett kargare och beigare landskap. Serengeti närmar sig!

Landskapet har hittills varit väldigt kuperat men när vi lämnat höjderna så når vi markeringen för var Serengeti tar vid. Här behövdes egentligen ingen markering utan det är här slätten börjar. Landskapet är som att blicka ut över ett hav, det är bara en horisont långt borta. Skåneslätten står sig slätt mot denna enorma landmassa som inte bryts av några höjder alls. Känslan är kittlande och det enda vi ser är djur, vidder och åter djur. Denna södra infart till Serengeti har för tillfället besök av Gnuerna som förflyttar sig över slätterna och vid denna årstiden brukar hålla till här i de södra delarna. Så långt ögat når så är det gnuer överallt. Vår ojämna grusväg skär som en kniv genom landskapet och vi njuter av resan djupare in i Serengeti.

Lunchen intas på en höjd Nobi Hill, vilken är den första förändringen i landskapet på flera kilometer. Här äter vi den medhavda lunchboxen som Emanuel har säkerställt att vi fått med oss.

Efter detta stopp är det dags för ”Game-driving” vilket betyder att taket lyfts och vi kan stående njuta av naturen och djuren.

Ännu idag är det obeskrivbart vilken upplevelse kontakten med naturen är och vår chaufför och guide Emanuel har mycket kunskap om djuren och områdena. Vi får en dag som är svår att toppa:

Bland annat så får vi se tre olika kattdjur på en och samma dag, dessutom två av dem riktigt, riktigt nära:

* Geparden upptäcker Emanuel en bit bort i naturen där den leker med en Antilopunge som den tydligen alldeles nyss fångat. Fram med kameran och föreviga. Geparden är sällsynt och vi har tur som får se en säger Emanuel och fortsätter. 120 km/h kommer den upp i och är ett av världens snabbaste djur.

* Lejonen. Hur Emanuel fann dem vet vi inte men ett av de första ekipagen på plats var vi efter att åkt i ensamhet på en grusväg genom ett numer lite lätt kuperat landskap. En lejonfamilj hade fångat en Zebra som de gömt under ett träd. Nu turades de om att äta upp det, medan mamman låg i ett träd och vilade sig efter jakten. Vi var mindre än tio meter ifrån dem.

*Leoparden får nog Emanuel ett tips om via någon av sina safarikompisar, men vi är även här tidigt på plats och beskådar detta underbara djur på bara några meters avstånd där det ligger högt upp i ett träd och vilar sig. Det är mycket ovanligt att man kommer så nära detta djur, säger Emanuel.

Vi inser vår lyckostjärna och njuter av alla upplevelser och vi har naturligtvis sett massor av andra djur också under dagen:

•           Flodhästar
•           Elefanter
•           Giraffer
•           Impalas
•           Strutsar

-       Och så vidare…det går inte att beskriva alla våra upplevelser

Sedan händer ju saker hela tiden, bland annat så besöker vi en säker lejonplats, dock saknas lejonen idag, men här har en jeep kört fast i den leriga naturen och vår vänliga Emanuel försöker hjälpa dem ur sin knipa men det lyckas inte riktigt så de får ringa rangern istället.

Emanuel konstaterar kallt när han kommer tillbaka till vår trygga jeep:

- It is all a part of the adventure!

Vädret har idag bjudit på allt från värmande sol till riktigt regnoväder, allt är som i en film där vi skall få alla intryck på en gång. Helt plötsligt är vi ute på slätten och fotar Elefanter så kommer regnet, allt immar igen, takluckan stänger vi och naturen blir disigt grå och mörk och vi ser inte så mycket helt plötsligt. Men det skiftar snabbt och snart så har vi fått syn på Leoparden och regnet upphör, upp med takluckan och fram med kameran. Tror vi har tagit upp mot 1500 bilder redan…

Det sista djuret vi ser för dagen är Flodhästen som ligger tillsammans med sina kompisar i en liten sjö och gäspar.

Eller sista och sista förresten…vi anländer vid fem-tiden till vår lodge som ligger mitt i detta fantastiska Serengeti på en liten höjd omgärdad av stenar och klippblock. Här bor vi mitt i naturen och från sovrumsfönstren så ser vi alla möjliga djur som stryker kring huset. Skall nog inte ta en kvällspromenad efter mörkrets inbrott ikväll…

Seronera Wildlife Lodge är ett ställe som, om det är möjligt, är än mer hänförande än Lake Manyara-hotellet. Här bor vi mitt i världens mest kända nationalpark och kan från poolen blicka ut över naturen i all dess skönhet. Jag måste tyvärr upprepa mig, obeskrivbart.

Vi längtar hem till varma trygga Sverige!

Nej, skojar bara. Här skall upplevas mer.

Typisk vy..folk som går utmed vägen

Yeah..

Finns det något gräs att klippa. Tog finkavaj idag!

Visst skall man bära på huvudet 

Masai som vandrar

Brinner det någonstans? Nej, överallt!

Mums, dumma turister lämnar bilfönstret öppet. Jag är en mästertjuv!

Grusväg in till hjärtat av Serengeti. Utsikt från Nobi Hill.

Kom an! Om ni vågar. Jag är Gnu-mästar på slätten.

Pumba!

Vacker leopard uppe i trädet!

Går ni att äta? Nej, förresten har är mätt, har just ätit en Zebra!

In i Zebran bara!

Tusen ord!

Vy från Seronera Wildlife Lodge. Från Baren med poolen och vyn...

Här jobbas det hårt med bilder och texter...måste svalka sig också!