Tack vare Emanuels skarpa djur-ögon så kan han upptäcka den minsta rörelsen i gräset även om vi kör i vår terränggående Jeep.
Denna dag är inget undantag:
Vi blev upphämtade klockan sex på morgonen och det var
fortfarande mörkt men man började ana en ljusning på himlen borta över slätten.
Luften är fylld av olika ljud från fåglar, apor och andra exotiska djur. Natten
har varit relativt kall, om nu femton grader är kallt, och det är fortfarande
fuktigt ute i gräset.
Vi tar oss fram på
de leriga vägarna i mörkret och vi är helt ensamma känns det som. Bara naturen
i dess vildaste skepnad och så vi fyra svenskar och en afrikan i en Jeep bland
flera av världens farligaste rovdjur som dessutom är som mest aktiva så här en
tidig morgon.
Redan efter en kvart från vår lodge så upptäcker Emanuel
något i det höga gräset. Jeepen stannas och vi fäller upp takluckan och ställer
oss med vakna ögon och spanar ut i landskapet som nu är lite ljusare då solen
nästan är på väg över horisonten.
- Look,
there behind the little bush. It is a Cheeta (Gepard) that´s hiding.
Visst är det en Gepard I gräset som tittar upp. Den blir
tydligen lite skrämd av vårt motorljud så den skuttar iväg. Magiskt!
Jeepen startar och vidare far vi. Solen har nu precis orkat
över horisonten och det är ett fantastiskt ljus som blandar sig med de gröna
tonerna i naturen. Borta på slätten förbereds luftballonger som skall lyfta
turister över det underbara landskapet.
Vi hinner inte mer än några hundra meter innan vi upptäcker
dem, en hel klunga med lejonungar sitter och spejar bara någon meter från
grusvägen som vi sakta färdas fram över. Det är fem eller sex stycken och de är
lämnade helt ensamma av sina mammor för de är förmodligen ute och jagar. Vi
stannar jeepen igen och här går kamerorna varma. Vi är fortfarande helt själva,
lejonmammorna troligen på väg.
Allt blir bekräftat, alltså vilket djur som är djurens
konung. ”The Lion”
Vilket annat djur hade vågat lämna sina ungar mitt ute i
vildmarken på en slätt.
Fantastisk fin upplevelse, samtidigt glider luftballongerna
över oss och man hör ljudet av gasen som fräser in i ballongerna. Solen visar sig
nu i sin helhet och vi njuter av den magiska stunden. Sverige känns långt
borta.
Luftballongerna stiger mot skyn i morgonljuset
Fortsatt Game-driving fram till vår sena frukost som blir
klockan nio. Efter det så packar vi ihop för att lämna denna magiska plats mitt
i Serengetis fantastiska landskap.
- Hej då, Serengeti.
Vi tar oss söderut och spanar efter djur hela tiden. Vi ser
allt från Flodhästar och Pumbas, till Hyenor, Zebro och Vattenbufflar.
Vi lämnar Serengetis nationalpark en stund efter lunch och
kör in i Ngorongoros hemliga värld istället. Här passar vi på att besöka en
Masai-by. Masaierna tillhör ju Tanzanias urbefolkning och många Masaier lever
fortfarande helt enligt gamla traditioner. Vi får se danser, hur de bor och
lever. Vi gör också ett hastigt stopp i deras skola.
Masaierna är ett Nomadfolk och lever bara temporärt på en
plats och flyttar med naturen och dit det finns bäst tillgång på vatten och
föda för deras boskap. Byarna byggs av kvinnorna i enkla naturliga material.
Mitt i byn så samlas all boskap om natten för att undvika rovdjur. Byn omringas
av en mur av ogenomträngliga växter. Masaierna lever av naturen och dricker
mjölken från boskapen, slaktar dem och äter köttet men framförallt dricker de
blodet i en blandning med mjölken. Det är så de tillgodoser sig nödvändiga
mineraler och vitaminer.
Gummiman som hoppar
Visst blir jag söt på bild?
Skolan..täta väggar..not!
Efter det omtumlande besöket så färdas vi vidare i det
ombytliga landskapet och nu är vi på väg till högre höjder igen och skall bo på
kanten till kratern och naturreservatet, Ngorongoro-kratern.
Väl framme får vi våra rum, går i en lång korridor och
öppnar dörren till rummen. Här har vi en otrolig, magisk och fantastisk utsikt
över ett grönt landskap som mest kan liknas vid Edens lustgård.
Detta område skall upplevas imorgon, mer om denna magiska
plats då.
Hittills har vi klarat av fyra av fem djur i ”The Big Five”
och har endast Noshörningen kvar. Därför blir det tidigt imorgon också, då är
det bäst chanser enligt Emanuel. Han har hittills levererat över förväntan men
Noshörningarna är sällsynta....
Lejonungdom på spejning efter fåglar...men de smet ju..
Morgonljuset är magiskt över slätten
Hörrni, kan någon skrämma bort fåglarna
Uppställning
Masaier gillar att gå
Ngorongoro-kratern. Utsikt från lodgen
Här sitter vi på rad och njuter av vyn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar