19 jun 2009 - San Francisco, USA
En av 40 miljoner
Idag kom vi med i den inte så exklusiva klubben att korsa Golden Gate Bron.
Över 40 miljoner fordon passerar bron varje år- och varje dag används den av 118 000 fordon.
Den 19 juni blev vi dock historiska att passera detta underverk som byggdes 1934-37.
Vi kunde inte valt en bättre dag. Vädret var helt klart och bron visade sig från sin allra bästa sida där hon tornade upp sig över sundet Golden Gate. Många dagar om året är hon dold i dimma. Det är en av anledningarna till varför de målat detta underverk i dess karakteristiska rödbruna färg. I dimman syns den bättre!
Drygt två kilometer lång avklarade vi bron tidigt på morgonen. Ett stopp vid brofästet och lite fotograferande. ”Hålla i hatten” fick vi göra då det blåste ganska kraftigt. Men vinden hjälpte dimman att hålla sig på avstånd.
Efter denna spännande upplevelse så bar det av ca 20 kilometer norr om San Francisco ut till nationalparken Muir Woods där vi besökte ännu äldre ”invånare” i Kalifornien, de fantastiska Reedwood-träden.
Det är ett slags barrträd som växer sig enormt höga och lever mycket länge. De raka stammarna reste sig över 100 m, det var imponerande att se.
I denna trolska skog vandrade vi runt bland hjortar och amerikanska turister. Det var trots våra turistiska kollegor en magisk upplevelse.
Dock så gjorde vi här ett felbeslut som ledde oss till dagens träningspass. Vi gav oss in på en vandringsled som egentligen inte var så lång och krävande, trodde vi. Det bar sig inte bättre än att vi vandrade i nästa två timmar genom svårtillgänglig terräng med stora höjdskillnader. Men intet ont som har något gott med sig. När vi nått toppen i detta omväxlande landskap så hade vi en vidsträckt utsikt över kullar och hav.
Väl tillbaka i bilen så bar det av mot San Francisco igen. Trötta men glada gjorde vi en bil-sightseeing i staden.
Bland annat körde vi ”väldens krokigaste väg”, Lombard Street. Det är en kort vägstäcka som var för brant för biltrafik. Så det gjordes en kort serpentinväg med åtta kurvor så man nu kan ta sig nedför med bil.
Twin Peaks besöktes också och bättre utsiktsplats finns nog inte. En panorama-vy över hela San Francisco från Goldengatebron och Alcatraz till skyskraporna i Downtown.
Att köra bil i San Francisco är idealiskt då man lätt får den rätta känslan och man får uppleva dessa spikraka och backiga stadskvarter som är kantade av hus i alla möjliga färger och former. Framförallt är det den viktorianska arkitekturen som här funnit sina bästa miljöer.
Den amerikanska känslan är fortfarande i högsta grad levande med allt från stora bilar, rejäla portioner mat och vänliga människor.
Dagen avslutades på en italiensk restaurang i ”little Italy” där vi blev mätta och glada.
Nu är vi laddade för ett par dagars bilkörning och målet för resan är Las Vegas. Men vi hoppas få uppleva en hel del på vägen…
Över 40 miljoner fordon passerar bron varje år- och varje dag används den av 118 000 fordon.
Den 19 juni blev vi dock historiska att passera detta underverk som byggdes 1934-37.
Vi kunde inte valt en bättre dag. Vädret var helt klart och bron visade sig från sin allra bästa sida där hon tornade upp sig över sundet Golden Gate. Många dagar om året är hon dold i dimma. Det är en av anledningarna till varför de målat detta underverk i dess karakteristiska rödbruna färg. I dimman syns den bättre!
Drygt två kilometer lång avklarade vi bron tidigt på morgonen. Ett stopp vid brofästet och lite fotograferande. ”Hålla i hatten” fick vi göra då det blåste ganska kraftigt. Men vinden hjälpte dimman att hålla sig på avstånd.
Efter denna spännande upplevelse så bar det av ca 20 kilometer norr om San Francisco ut till nationalparken Muir Woods där vi besökte ännu äldre ”invånare” i Kalifornien, de fantastiska Reedwood-träden.
Det är ett slags barrträd som växer sig enormt höga och lever mycket länge. De raka stammarna reste sig över 100 m, det var imponerande att se.
I denna trolska skog vandrade vi runt bland hjortar och amerikanska turister. Det var trots våra turistiska kollegor en magisk upplevelse.
Dock så gjorde vi här ett felbeslut som ledde oss till dagens träningspass. Vi gav oss in på en vandringsled som egentligen inte var så lång och krävande, trodde vi. Det bar sig inte bättre än att vi vandrade i nästa två timmar genom svårtillgänglig terräng med stora höjdskillnader. Men intet ont som har något gott med sig. När vi nått toppen i detta omväxlande landskap så hade vi en vidsträckt utsikt över kullar och hav.
Väl tillbaka i bilen så bar det av mot San Francisco igen. Trötta men glada gjorde vi en bil-sightseeing i staden.
Bland annat körde vi ”väldens krokigaste väg”, Lombard Street. Det är en kort vägstäcka som var för brant för biltrafik. Så det gjordes en kort serpentinväg med åtta kurvor så man nu kan ta sig nedför med bil.
Twin Peaks besöktes också och bättre utsiktsplats finns nog inte. En panorama-vy över hela San Francisco från Goldengatebron och Alcatraz till skyskraporna i Downtown.
Att köra bil i San Francisco är idealiskt då man lätt får den rätta känslan och man får uppleva dessa spikraka och backiga stadskvarter som är kantade av hus i alla möjliga färger och former. Framförallt är det den viktorianska arkitekturen som här funnit sina bästa miljöer.
Den amerikanska känslan är fortfarande i högsta grad levande med allt från stora bilar, rejäla portioner mat och vänliga människor.
Dagen avslutades på en italiensk restaurang i ”little Italy” där vi blev mätta och glada.
Nu är vi laddade för ett par dagars bilkörning och målet för resan är Las Vegas. Men vi hoppas få uppleva en hel del på vägen…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar