25 jun 2009 - Grand Canyon, USA

Bye, bye älskade Las Vegas

Dagens bilresa har bjudit på ett växlande landskap med start i ökenlandskapet runt Las Vegas till ett skogslandskap med tätare barrskog desto närmare Grand Canyon vi kommit.

Det är fortfarande torrt och vi kan på vissa ställen känna den stickande lukten från små skogsbränder här och där.

Första stoppet för dagen gjordes vid den kända dammen Hoover Dam som deltagit i många kända filmer, så som Transformers och James Bond. Dammen började byggas 1931 och tog fyra år att bygga. Under byggtiden fick över 100 människor sätta livet till.
När man står ovanpå detta byggnadsverk slås man av vilka enorma mängder betong som användes vid byggandet. I dagen penningvärde kostade bygget 4 miljarder och det gick åt sex miljoner ton betong. Bygget är imponerande men hade knappast varit värt en omväg.
Nu var det på vägen mot G.C. så det var ändå värt ett kortstopp.

Resan gick sedan vidare mot Grand Canyon National Park.

Från den tryckande hettan i L.V. så var det ganska ”kyligt” när vi steg ur bilen vid hotellet, Feather Lodge utanför Grand Canyon National Park, på eftermiddagen.
Om man nu kan säga att 27 grader är ”kyligt”. Rekordet i L.V. var från i förrgår då termometern visade upp mot 45 grader, puh!

Bilresan var på totalt 45 mil idag och gick bra. Som vanligt så sov Annika och Colin sig igenom delar av resan vilket innebar att allt var som vanligt.

Vi hann med en kort tur ut till G.C. och det var en mycket fascinerande upplevelse som tog andan ur oss. Man åker i denna täta barrskog och in i nationalparken, betalar inträdet och så helt plötsligt kommer ett parkeringsområde. Där ställer man bilen och går tjugo meter in bland träden, sedan händer det…

Världen öppnar sig och där Coloradofloden har grävt sig ner i berggrunden under lång tid har världens största kanjon bildats och det är en helt, helt otrolig upplevelse när man kliver fram till kanten och får blicka ut över denna historiska mark. Det känns overkligt dels för upplevelsen, men också för att man inte fått några geografiska föraningar om vad som komma skall när man närmat sig med bilen. Utan vi har frågat varandra under de sista milen när man skall se något av G.C.

Men det har man inte gjort förrän man stiger ut ur skogen och blickar ut över detta som inte går att beskriva med ord.

Nu se vi verkligen fram emot morgondagen då vi skall få se mer av detta, av UNESCO listat som, världsarv.

Tillbaka till hotellet och ner i poolen för att svalka oss i den ”kyliga” luften. Som tur är har de en varm bubbelpool också?!